Sofia var namnet

ligger och tänker på dagens händelser. är väldigt stolt med det jag åstadkommit, det trodde jag ju aldrig när klockan ringde imorse att det skulle bli såhär. som sagt, jag är den starkaste människa jag känner.

jag tror många känt känslan av att nej, nu fan räcker det! och det var precis det som hände idag. jag vet att personen jag bad lämna byggnaden och sa jag inte ville se där nå mer vill hjälpa. jag uppskattar dennes kunskaper mycket, men om jag får de på ett rätt och korrekt sätt. istället fick jag orden kastade i ansiktet i ett väldigt högt tonläge.
jag är väldigt less på gnäll och sura miner på arbetet hela jäkla tiden så nu fick det vara nog! förvisso blev det ju betald tid för personen att åka hem, men jag personligen skulle inte tycka det vara så kul att bli hemskickad.

nåväl, nog talat om jobbet. vad jag ville föra fram i min text är att jag är påväg! FYFAN vad skönt det känns.

nu är klockan över tolv - äntligen fredag. Gud vilken kul helg jag ska ha. godnatt