sju rasten
en te och en bulle, helt själv på rast. roligare med sällskap så att säga. åt min jätte goda röra faster lärt mig bestående av spaghetti, tonfisk och körsbärstomater med lite persilja och olivolja. grymt gott!
massor med todoer att göra innan hemgång, this is gonna be a long night!
eloge till min fina Caroline som jobbar halva passet imorgon! förhoppningsvis blir det middag med familjen på blå. i annat fall en film eller två med min goda vän Nea.
på återseende!
du frågade mig varför jag alltid tror du är arg. sanningen är den att det inte är så men många av gångerna är svaret att det faktiskt känns så. som att jag alltid gör fel, vartenda steg eller andetag jag tar. det är så många som är missnöjda med mig just nu att jag blir osäker på hela min existens. varje val och varje beslut ger i sin tur någon form av konsekvens som jag alltid måste lösa. jag är ingen bläckfisk, jag har inte mer än två armar. det jag väljer är det jag mår bra av, eller som åtminstone ger mig en gnutta glädje. alla väljer dock att se det som mina stedsteg. jag är en vuxen kvinna med förmågan att bestämma själv, dock en väldigt vilsen kvinna som känner att hela hennes existens är fel.