Sofia var namnet

bakade smulpaj med hallon, gudomligt gott.

käkade lite middag på ballen, men fan vad det blåste kallt. jag undrar, var fan är de varma sommarkvällarna och sommarnätterna man upplevde för fem år sen? så jag sket i den och satte mig inomhus igen med världens jäkla förkylning eller vad man nu ska kalla det. pollenattack kanske.

 

anton ringde mig och det första han frågade, men Sofia, är du sjuk? då måste du krya på dig, vi ska ju jobba tillsammans imorgon. jätte gullig! men här ska inte sjukanmälas inte, hard work - mclife.

känns som mina närmaste tre veckor kommer bestå av det. jobb. därav - inget liv. som jag så fint tjatar om hela tiden. brukar bli så under semesterperioden. men inte fan kände jag så förra sommaren. hade väl mycket annat att tänka på kanske.. 

 

2011 - lämnad, kär och lämnad igen. 

"kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt, här sitter jag och strör såren med salt - det går och helvete med allt" ja, lite så var känslan då. nu är jag åtminstonde.. lycklig till livet! bättre.

osammanhängande skrivande, jag vet.

men mitt hjärta och mina tankar är lite så. osammanhängande.

nu ska jag börja på en novell av en del av mitt liv.

jag kallar den, skuld och lindande, tro och tvivel.