"krösus sork"
det var en person som står mig väldigt nära som gjorde mig mycket besviken idag.
det handlar inte om pengar och om hur ofta man träffas. det handlar om tanken och hur man faktiskt behandlar. speciellt de som står en närmast i hjärtat. samt hur man uttrycker sig, det är viktigt. det handlar inte heller om att älska någon mer eller mindre. men jag blir djupt besviken när en person som sagt sig ska ställa upp i nöd och personen i fråga säger att den inte kan göra det. och jag vet att det inte är sant.. vad det handlar om är att prioritera det som är viktigt.
uppenbarligen är jag ju inte en av det viktiga sakerna i hans liv.
jag har fått klara mig själv sen jag var tretton år. om inte längre än så. du har aldrig riktigt varit den delen av mitt liv som jag kanske önskat. du har alltid hjälpt mig, ställt upp och funnit där men aldrig har du varit riktigt tillgänglig, eftersom du prioriterat dig själv först. och din kvinna. jag vet att du alltid älskat mig men jag har ändå alltid fått vara i skymundan.
så är det fortfarande.
det gör mig ont när jag aldrig bett dig om något men nu när du sagt att du ska ställa upp så gör jag det. men får det som en svaghet smälld i ansiktet. och det gör mig ont när jag aldrig bett dig göra något med mig men när jag gör det för första gången i mitt liv bokar du en resa med din son istället.
jag är inte avundsjuk, bara en aning.
trots detta älskar jag dig. men det gör mig ont när du aldrig kan se mig, inte ens när jag varit ärlig och sagt att jag försökt ta mitt liv en gång. jag lever vidare i vetskapen om att det aldrig heller kommer att bli bättre. en dag kommer du ångra dig och aldrig ha chansen att be om ursäkt. då får du stå ditt kast.
men jag vet att jag är den enda du inte kan säga ifrån dig, då alla säger jag är min far upp i dagen.