Sofia var namnet

jag vaknade i min älskade säng, rummet var ljust av solen utanför och en solstråle trängde sig igenom persiennerna och lyste mig rakt i ögat. det som fattades var någon bredvid. jag låg kvar i tio minuter och bara njöt av att jag faktiskt är ledig, känns som jag inte minns när jag var ledig sist och inte var trött. jag har ätit frukost till ett par komediprogram med balkongdörren öppen för att höra det fina fågelkvittret utanför, inlindandes i en filt. lunch med min fina britta och en promenad efter det tänkte jag.

 

nu är himlen grå och jag lär ju stänga in mig hela dagen efter lunchen. morr.