andra mars
för ett år sedan precis vägde jag 41kg, levde i en osund relation som bestod i att vara obesvarat kär och jag drack alldeles för mycket alkohol och lät mig bli en del av någon annans missbruk. jag tog mig från toppen till botten och såg bara en väg: du är någon värd att dö för.
nu äter jag jämt (fortfarande som en sparv dock!) och undrar ibland om jag behöver träna (men nej, bara för hälsan i såna fall). jag lever i ett förhållande, på distans, med besvarad kärlek och kan inte vara mer lycklig. jag dricker nästan aldrig (det räcker med att vara full ibland, fniss) och vad gäller droger - dom gör mig rädd och ger mig en falsk bild av en människans känslor, vilket gör för ont och påminner mig om endast bara den där botten, därav har jag tackat nej till att vara en del av någons annans brukande av dom i hopp om förståelsen varför.
idag
jag mår bra, mycket bra och ser en väldigt stor skillnad på mig själv då och nu. jag kan inte säga att jag är den människa med bäst självkänsla, men jag vet vem jag är och vad jag vill med det här livet. leva det.
på lördag ska jag köpa champange och skåla med mig och för mig.
för att jag vaknade upp och insåg att jag "måste ta mig härifrån" - inga fler idioter och idioti. och ingen är någonsin värd att dö för.
sofia,
för mig och för mitt jag.
som jag i hemlighet är ganska stolt över.