Sofia var namnet

jag har tänkt och jag har funderat, sen har jag tänkt lite till och jag funderar än.

det känns väldigt dags att ta tag i sitt liv, göra något med sin kommande framtid. bli något av värde och göra något man tycker är kul. just idag slog mig tanken och snurret om att börja plugga igen. något jag känner mig snuskigt redo för. jag vill inte bli en trettiotaggare på donken som kommer stå och trampa hela sitt liv.

 

det är den här fina älskade lägenheten jag har. 

den plats jag aldrig trivits så bra på någonsin (med undantag hos min fina faster som alltid kommer att ropa på mig, till jag dör), det hem som ligger mig varmast i hjärtat. frågan är om det är värt det. och det handlar inte om föralltid utan om bara ett par år. 

flytta någon annanstans för att ha råd. flytta någon annanstans för ett tag för att kunna skapa sig ett bra jobb för en bättre framtid. det är ju nu jag har chansen. om jag inte orkar studera när jag är trettio är gift och har barn. typ.

 

 

"tänk tänk tänk, tänk"