Sofia var namnet

intaget ett par snapsar till en helt fantastisk påskmiddag, farfar och farsan ligger och vilar i varsin säng, hjärtat ligger på golvet och vilar en släng, farmor dricker ett glas rött och morsan springer runt som vanligt. munford and sons sjunger i högtalarna och ja, jag gillar livet. livet med familjen Johansson på åland är absolut hög mysfaktor. 

 

en del av migg hjärta kommer alltid hata min far för han sålde sin del av öland, vårt sommarhus vi ägt en del av sen jag var liten. en del som alltid kommer vara en del av min barndom, min uppväxt och mitt hjärta. jag önskar jag hade fått ta mina vänner dit på "tu man hand" och visat mina barn var jag vuxit upp, lärt mig traktorer, lärt mig hur man mjöklar kor, matar höns med russin och allt lantliv man kan önska sig. saknar att kunna komma bort någonstans, se sig själv som man sprang runt som barn och uppnå nostalgi till det fulla. 

long time no see, en vacker dag ska jag komma dit igen.

 

bastu och mer öl väntar, jag kunde inte sova inatt. släppte tårar och bollade mig fram och tillbaka fram till klockan fem till jag till slut slocknade snarkandes bredvid min älskling, datorn. så tänkte jag slockna bredvid hjärtat inatt. 

 

ja, jag gillar ju mitt liv ganska bra ibland. rätt ofta.

saknar mina vänner dock.