Sofia var namnet

dåligt med bloggande i helgen men mitt liv har inte varit mer annorlunda än vanligt. påbörjat en jobbvecka på tretton dagar för att sedan vara ledig fyra. så blir det två veckor utan hjärtat, igen. minst sagt så inåt helvete jobbigt med helgerna eftersom hans hemmahelg blivit min jobbhelg men det är bara bita ihop och hoppas att det här är över snart så man kan börja leva på riktigt igen.

jag har mina vänner och jag saknar dom som tusan men när något i livet är jobbigt finns det ingen ork till nåt och man glömmer det fina man egentligen har. måste försöka se det bra och glädjas åt det, men svårt är det när man måste vara ifrån den största glädjen i sitt liv. men snart är det sommar och förhoppningsvis finns det mer pengar mot våren så man kan sysselsätta sig.

 

vi börjar med en promenad med min kvinna idag.