Sofia var namnet

med fullspäckat schema har man inte hunnit med datorn ett smack!
återkommer

 

 

då ska vi försöka sova ensam för första gången på veckor. inte taggad efter förra nattens mardröm, som var väldigt brutal. stress, oro, ångest. fuck dedär.

 

G'nite

 - if I die before I wake, I pray the lord my soul to take.

 

 

så, sju öppningar avklarade. check. möten om framtiden avklarade. check. stämplat ut med gott samvete och tackar för mig. check. 

haft en riktig mördarvecka. slitit som ett djur med allt känns det som, mina boobs har svällt upp till ballonger och ögonen faller ihop bara jag sitter ned. men då finns det att göra, tackar för det. men nu får det vara nog med stress. en vecka kvar till jag hoppar in på nytt schema med nya uppgifter - äntligen motivation! (så länge det varar).

 

imorgon tar min älskade finaste lillasyster studenten. fan, det hade jag aldrig kunnat drömma om när jag själv stod där på trappan och såg henne hålla i min skylt! (kanske var linnea, men iaf!) jag är så oerhört stolt att hon klarat det här, jobb varje helg, pojkvän, nybliven arton åring, skilda föräldrar och en sjuhelvetes resväg (den var man ju med om!) och hon går ut med jätte fina betyg! motivation! det här ska firas, har verkligen längtat! och grattis på din födelsedag gumman!

 

rasr helt ensam på jobbet. minst sagt - inte jätte kul.

ska nog ta och vila en stund.

 

klockan tre kan jag med gott samvete stämpla ut och gå hem och få vara ledig efter sju dagars öppning! hårt liv.se

 

 

jag blir besviken, ledsen och arg på människor som inte ger uppskattning till rätt personer. som inte ser hur mycket man gör och försöker för att den ska få det bra och göra livet lite lättare för den. det gör mig förbannad att man inte ens kan få ett tack. inte ens ett svar på ett hjärta eller på en fras "du är bäst". 

personer som utnyttjar en till hundra procent, vet om det och skiter i. tar för givet.

 

det gör mig tårögd att du verkligen är någon jag tycker om, men som jag inte får ett skit tillbaka av.

du liknar en bästa vän, en syster i mitt hjärta som lämnade mig en gång, gick bakom ryggen på mig och sket totalt i mig och mina känslor. du är precis som henne. 

det går ju inte! hemma i tid för en gångs skull, hunnit med vardagssysslorna på en timme ungefär. jätte skönt att slippa stressa och kunna känna att man gör och har gjort ett bra jobb. arbetet kommer ju fan ge mig magsår deluxe snart. jag vet att alla jobb ger en käftsmällar ofta och man ibland inte orkar men ni som aldrig prövat donken vet inte. donken är värst. därför jag inte rekommenderar det till någon eller något. bara gilla läget och kila stadigt! man saknar den gamla goda tiden, då det faktiskt var riktigt kul och man faktiskt kände sig som något, någon bra. nu är det ju bara lekstuga av alltihopa..

imorgon har jag jobbat min sjunde öppning och fan vad trött jag är. sova ut på fredag ohja! fira systers födelsedag som är imorgon och student som är på fredag!

det är så jävla sjukt när man ser tillbaka på sina egna studentbilder och hon bara var en liten syster! kunde fan aldrig drömma om att hon en vacker dag skulle ta studenten, den där lilla systern. och på fredag är hon helt klar, överlevd och redo för framtiden! brutalt stolt!

inte mycket mer på hjärtat faktiskt. 

fastnat för johnossi och kings of leon igen. musik för kropp och själ.

desperation. motivation.

 

när man är trött blir man precis som ett litet barn som gråter och inte vet varför. dessa scenarion är väldigt påfrestande och hände mig igår.

och det faktum att jag höll på att somna sittandes på jobbet är ju hemskt..

 

..så kommer han hem med choklad och säger förlåt.

jag dör lite!

 

ångesten är tillbaka. 

det är bara att börja kriga om igen, gå in i väggen ftw. 

jag sitter i mitt rosa inspirerade vardagsrum och Johnossi spelas. det regnar utanför, ösregnar. ibland känns det som man levt föralltid och som att livet kommer vara föralltid. allt är under kontroll och allt går som planerat. tror man. saker händer, folk kommer och folk går. man lyckas och misslyckas. man vinner och man förlorar. allt har ett pris och man kan inte få allt. 

det är viktigt att glädjas åt det man har och inte sörja det man inte har och aldrig fick. med vänner, familj, tak över huvudet och ett jobb ska man vara nöjd. och kärlek, det allra viktigaste. 

jag tänker tillbaka och undrar, hur det kunde ha varit. varför vissa saker hände och varför det var jag som fick ta den hårda biten att vandra ensam i mörkret. för att hitta ljuset såklart. uppskatta det fina jag har och hade, inte leta efter lycka och rikedom. det stod redan framför mig, hela tiden. 

det låter patetiskt när man säger det, men det har inte funnits mer sanning i några ord någonsin än dessa, det var verkligen när jag stod bredvid en karl på gröna lund och jag hörde kapten röd sjunga: framåt för evigt, du och jag ska dit, som levande bevis som mina ögon såg klart, mitt sinne tänkte klart och mitt föralltd stängda hjärta öppnade sig. det är ju han, som gör mig alltid glad, som står vid min sida när ingen annan var där, det är ju honom jag vill ha.

den lyckligaste natten i mitt liv, var den första natten jag valde att gå hem med dig, att inte bara somna utan en kyss. magi.

 

skulle bloggat igår kväll men det blev sängen istället. 

ledigt var det minsann och hjärtat var också ledigt (vi kommer jobba samma helg, vilket jag tycker är väldigt bra), så det blev ut på äventyr som resulterade i massa sylt osv i kylskåpet av Ks momma och ett helt nytt vardagsrum för mig! eller ja, nya gardiner, som skapade ett helt nytt rum, fniss. jätte nöjd tjej i alla fall. man behöver förändring ibland! nu vill jag betala av min dator och mina glasögon fort som fan så det kan inköpas en fet tv och högtalare till vardagsrummet! 

slutat oroa mig massa om ekonomin, eller grubbla snarare. en dam på bussen sa häromdagen, varför jobbar man för om man inte ska spendera pengarna, då kan man ju lika gärna gå och dö!

ja, förändring i hemmet och förhoppningsvis förändring på arbetet. nu har sofia avreagerat sig tillsammans med sina medarbetande i hopp om att våra röster är hörda, även om det är dags att dra snart.

 

 

 

Gud så skönt med ledighet. en välbehövlig dag! känts som trettiåtta i sträck fastän det bara varit tre. men jag överlever! 

vi får väl se vad för spännande äventyr som väntar för morgondagen - köpa gardiner står på listan i alla fall! och sova. 

 

händer inte mycket inte.

lyssnar på min spellista "chill" på spotify och bara myser.

lagat en god middag till mig (och hjärtat som är på jobbet och får äta sen). har haft sällskap hela förra veckan och förmodligen veckan ut. fett mysigt, värmer i hjärtat att ha honom här jämt. men jag måste säga att man uppskattar den lilla tid man har för sig själv, och den behöver man verkligen. tror nog han kommer få en jag-behöver-vara-ensam-en-stund snart, fniss. 

vad som är viktigt är att uppskatta varandra hela tiden. att aldrig ta för givet och att hela tiden våga öppna käften, säga vad man tycker och tänker. annars rasar det. åh vad jag trivs med mitt liv. behöver bara få igång plugget och byte av jobb - plugget är ju på g men den andra delen, lättare sagt än gjort! 

 

nu är det ju åtminstonde sommar så man får lite motivation.

jag vet att jag kan vara en riktig jävla bitterfitta ibland, men även om jag är sur och gring så är jag glad, jätte glad och jag hade en jätte jätte bra dag igår och hoppas alla inblandade tycker detsamma!

 

champangefrukost med älskling, en moët och en laurent perrier med jordgubbar, cibattamacka och kexs med philla till. JÄTTE mysig morgon, jätte romanstiskt. fniss. så himla tacksam för allt det jag har - allt det som gör mig oerhört lycklig.

 

en bra start på dagen följt av hockey och pubrunda i storstaden. värt.

 

bronsmatch följt av guldmatch, fuck yeah.

 

 

 

kliar i fingrarna efter att blogga. nu har jag verkligen orden, men jag har inte tid just precis nu.

kan ju inte påstå att mitt liv är något vidare händelserikt såhär i veckorna när man jobbar, så det blir ju mest.. tomt. återkommer.